Underbart solig dag igår.

Vilken otroligt underbar dag det var igår!

Jag satt och njöt länge länge i solen på balkongen...åh va härligt!
Nellie gjorde mig såklart sällskap.


Lunch på balkongen i solen - mysigt och gott!


Åka gå-stol är också roligt att göra ute


Och sedan somnar man gott ute i den friska luften

Om och om och om igen.

Natten till igår var ju sådär lagom kul...
Nellie vaknade en gång i timmen. Shit! Hon ville ha nappen, spottade ut nappen, ville ha den igen och om och om igen. Hon sparkade av sig täcket, jag la på henne det, ett tag efter sparkade hon av sig täcket, jag la på henne det igen, och om och om och om igen. Hon hade hamnat liggandes snett över sängen, jag rättade till henne, och även det om och om och om igen.

Gäsp!

Nellie som faktiskt sedan hon föddes har sovit otroligt bra verkar ha kommit in i en period då sömnen inte alls är stabil...
Jag misstänker att det är drömmar titt som tätt som stör henne också, för det händer att hon både skrattar och gråter - jag tittar till henne och inser att hon gjort detta i sömnen.
Lilla snuttan!

Nellie ♥ Maaat

Nellie har verkligen börjat bli duktig på det här med att äta. Oj, oj oj så duktig hon är. Och hon har liksom börjat förstå det hela lite bättre nu, allt hamnar inte längre i ansiktet och på haklappen - hon får faktiskt i sig det mesta!

Idag åt hon jätte bra med mat, potatis med palsternacka och lite majspuré - hon blev nog ganska mätt, för det var inte farligt mycket ersättning som behövdes därefter.

Till kvällsmat här nu har hon ätit havregrynsgröt och päronpuré - tror ni hon tyckte om det? Ohja! Hon åt upp nästan en hel (faktiskt ganska stor) portionen. Och bara lite lite rsättning behövdes för att göra henne helt nöjd.

Efter många om och men sover hon nu...jag ska ta tag i allt här hemma (ser ut som här slagit ner en bomb), saker överallt, fullständigt kaos! Och det är bara mitt eget fel, för jag är den som dragit fram allt idag...skit - hur har jag hunnit?
Men men, bara att ta tag i det hela - och sedan krypa ner tätt intill min lilla prinsessa!

Min lilla stora flicka



Min lilla stora flicka sitter i egen stol och äter majskrokar.
Majskrokar blev plötsligt väldigt populärt, oj va hon tycker det är gott och kul. Och när den tar slut skriker hon hysteriskt efter fler...sötnöt!


Majspuré är gott det också minsann!
Och fina haklappen på - "Jag kom till av kärlek"

Underbara lördag-kväll!

Jag badade Nellie för ett litet tag sedan.
Efter torkning, insmöjning, pyjamas och två pussar i pannan somnade hon gott!


(Beklagar mörk bild, men ville inte tända upp och riskera att väcka prinsessan)

Nellie smakade första gången på majspuré.

Igår var Nellie och jag på föräldragrupp...den började ju egentligen förra fredagen, och jag hade verkligen sett fram emot det. Så mycket att jag räknade dagar tills det skulle dra igång...men vi har ju legat sjuka (förkylda, snuviga, hostiga och febriga) sedan i torsdags förra veckan - så den första fredagen missade vi.
Jag var rädd för att vi skulle missa gårdagen också, eftersom att vi ännu inte är fullt krya. Men jag ringde Bvc för att fråga, för jag vet att dem helst ser att man stannar hemma vid sjukdom, men eftersom att det är den tid det nu är och förkyldningar går åt höger och vänster plus att vi haft det såpass länge så var vi välkomna. Vilket gjorde mig glad!

Nellies tyckte det var väldigt spännande med bebisar i hennes egen ålder (eller kanske ska man säga storlek), hon pratade emellanåt och såg sig omkring med stora ögon - kul!
Informationen igår handlade om smakportioner, som man nu börjar med. Och igår satte vi igång - Nellie smakade första gången på majspuré.
Det var spännande tyckte hon, verkligen någonting nytt. Om det var äckligt eller gott fick jag ingen uppfattning om, hon tyckte nog det var mest roligt...hon åt det som en orm, med tungan, och det åkte ut och in i munnen ett flertal gånger.

Älskade Nellie - 4 månader

Idag blir min älskade lilla stora flicka 4 månader...
Det är verkligen skrämmande hur fort tiden går!
Och tiden mellan 3 - 4 månader har verkligen sprungit iväg i obehaglig fart...



Stor flicka kan själv!
Men givetvis får man sitta bredvid och hjälpa till för det mesta, för flaskan faller ur händerna på henne då och då...

Vad som är viktigt numera...

Det är verkligen fantastiskt hur saker och ting kan förändras...
Innan jag blev mamma var det värsta tänkbara att jag inte skulle hinna sminka mig. Om jag försov mig en skoldag stannade jag hellre hemma istället för att stressa dit osminkad, det skulle tidigare aldrig falla mig in i min vildaste fantasi att gå ut på promenad, eller allra sist besöka Statoil, Ica eller någon annan affär utan smink och nyborstat hår.

Idag är det värsta tänkbaka att inte räcka till som mamma, att inte kunna ge Nellie det hon vill ha och behöver.
Och det värsta tänkbara har inte bara förblivit en tanke, utan nu också en känsla... Jag har känt mig helt jävla amatörmässig, fullständigt värdelös och totalt misslyckad som mamma.
Det värsta som finns är att känna att man inte räcker till!
Och jag har inte räckt till...tyvärr. Jag har inte kunnat göra mer än det jag gjort, och det har inte varit bra nog. Men jag har gjort allt som stått i min makt för att Nellie ska må bra, och jag ska träna och träna och träna på att bli bättre och bättre och bättre och så bra som bara möjligt är!

Jag antar att det är en mycket vanligt känsla, för många mammor, när ens lilla bebis är sjuk och man står som förlamad och kan bara titta på. (Ta det inte ordagrant!)
Man försöker på alla tänkbara sätt, hon får stå, hon får sitta, hon får ligga. Jag bär på olika sätt, på alla tänkbara vis. Jag torkar snor, jag ger mat, jag byter blöja, jag ger Alvedon, jag pussar och jag snuttar, jag försöker busa och leka, jag går och jag går och jag går omkring och viskar ömt "schh"...
Jag gör precis allt jag kan för att hon ska ha det så bra som bara möjligt är!

Jag är så bra mamma jag bara kan

Denna fina text har cirkulerat på Facebook som status ett tag, och jag kan inte låta bli att gilla den;

Jag har burit ett barn i magen, sovit med det på bröstet mitt.
Jag har kysst små tår, torkat bort tårar.
Jag har blivit spydd och kissad på, tillbringat sömnlösa nätter för att få det till att sova.
Men jag vill inte byta för allt i världen!
Jag har långt ifrån någon modellkropp,
men när jag ser mig i spegeln ser jag en mamma
- och det finns ingen större välsignelse!

Precis så ser jag på rollen som mamma, det skulle kunna varit mina egna ord.

Trots tuffa perioder finns det ingen stund då jag skulle vilja byta till någon annan...jag njuter även under de svåra stunder.
Jag är långt ifrån nöjd med min kropp, men å andra sidan var jag inte det innan graviditeten och förlossningen heller, men vad gör det?
Jag gör mitt bästa, varje sekund varje minut varje timma under varje dag (för alltid ska jag göra det) för att vara en så bra mamma jag möjligtvis bara kan åt min lilla Nellie!

Älskade liten mår inte allt för bra.

Nellies temp har stigit, stackars liten. Sedan hon vaknade imorse har tempen legat och pendlat mellan 38,3 - 38,1 och upp och ner. Ingen jätte oroväckande temp egentligen, men i alla fall för hög temp efter att hon sovit.

Nu innan jag la henne låg den på 38,7 - älskade liten!
Hon fick Alvedon och mat, och en ny torr blöja såklart - och efter lite mys och några pussar i pannan somnade hon gott. Jag är dock orolig för hur länge det varar... Men om jag har tur hjälper Alvedonen henne, och hon (eller vi) får sova gott inatt.

Jag befarar en tuff natt om det vill sig illa...och eftersom att jag inte är kry jag heller (glömmer på något sätt bort att jag är sjuk, all min energi och mina tankar går till Nell), är det verkligen dags för mig också att gå och sova.

Sjuklingar

Har varit dålig uppdatering här, på grund av lite allt möjligt.
Har varken haft tid eller ork om jag ska vara helt ärlig, lilla Nellie och jag har blivit sjuka. Fy fan! Inte roligt alls...förkylda så in i... Hemskt!

Och värst är det givetvis för lillan. Snorig som bara den, och kan ju inte snyta sig (den lyxen har jag) och nyser gör hon titt som tätt, det är i och för sig bra - för då sprutar det snor åt alla håll och kanter, så då kommer en del av det ut i alla fall.
Sedan har vi ju NäsFridan också, som vi använder med jämna mellanrum. Men det verkar som något blodkärl spruckit i Nellies näsa, snoret är blodblandat emellanåt, så jag vill inte använda sugen för mycket och för ofta.

Stackars liten har också svårt att komma till ro och somna, sedan vi gick upp imorse 09:30 har hon sovit sammalagt ungefär 20 minuter. Tio minuter i soffan, och tio minuter i selen hängandes på mig.
Nu har jag fått henne att somna i sängen...men jag hör att det klagas där inne - dags att återigen ta upp henne. Man blir låst av att hela tiden behöva bära eller ha henne sovandes på mig, men det är mysigt också såklart - lätt värt det!

Du gör mig lycklig, Nellie!



Hänga i sele, sele, sele...




Det finns nog ingenting som Nellie tycker bättre om än att "åka omkring" hängandes i selen.

Ja, så spenderar vi dagarna!

Ni är det finaste jag har!


Jag älskar er mer än mest!

Matchande mor och dotter

Jag måste dela med mig av denna fina bild, matchande mor och dotter i helgen.



Visst var vi fina?!

Jag visste inte att jag kunde älska någon så mycket

Innan jag blev mamma
lagade jag och åt varm mat.
Jag hade kläder utan fläckar
Jag kunde sitta i lugn och ro och prata i telefonen.

Innan jag blev mamma
sov jag så länge jag önskade.
Och oroade mig aldrig över hur sent jag kom i säng,
Jag borstade mitt hår och mina tänder varje dag.

Innan jag blev mamma
städade jag mitt hus varje dag.
Innan jag blev mamma
hade jag aldrig blivit kräkts på,
tuggats på, kissats på,
ej heller blivit nypt av små fingrar.

Innan jag blev mamma
hade jag fullständig kontroll över mina tankar.
Jag sov hela natten.

Innan jag blev mamma
hade jag aldrig hållit hårt i ett skrikande barn
så att läkaren kunde ta prover och ge sprutor.
Jag blev aldrig härligt lycklig över ett enkelt leende
Jag satt aldrig uppe sent och tittade på ett sovande barn.

Innan jag blev mamma
hade jag aldrig suttit med ett sovande barn i famnen
för att jag inte ville lägga ner det.
Jag kände aldrig mitt hjärta krossas i tusen bitar
när jag inte kunde stoppa smärtan.
Jag visste aldrig att någonting så litet
kunde påverka mitt liv så mycket.
Jag visste aldrig att jag kunde älska någon så mycket,
Jag visste aldrig att jag kunde älska att vara mamma!

Innan jag blev mamma
visste jag inte hur det kändes att ha hjärtat utanför kroppen.
Jag visste inte hur speciellt det kunde kännas att mata en hungrig baby.
Jag kände inte till dessa band mellan en mamma och hennes barn
Jag visste inte att någonting så litet kunde få mig att känna mig så betydelsefull.

Innan jag blev mamma
hade jag aldrig gått upp mitt i natten var tionde minut för att se att allt var bra.
Jag hade aldrig känt till värmen,
glädjen, kärleken, hjärtesorgen, undret eller tillfredsställelsen,
över att vara en mamma.
Jag visste inte att jag var i stånd att känna så mycket …
innan jag blev mamma!

Och varje dag som går är jag evigt tacksam över att jag är mamma
till den vackraste babyn på denna jord!


Jag älskar dig, min fina dotter,
idag, imorgon och för alltid!

Sötare kan ingen vara!


Tillbaka hemma i värmen

Fy vilket väder det har varit. Inte roligt alls...var helt onödigt att jag sminkade mig innan jag gick hemifrån eftersom att mascaran ändå rann av mig, också helt onödigt att borsta håret eftersom att jag av blåsten sedan ändå såg ut som ett nyvaket troll.
Nellie däremot låg gott och varmt skyddad från blåst, kyla och snö!

Vi tog en promenad till Kungsmässan, där gick vi i lite affärer och myste.
Köpte en ny body till Nellie, och ett "dreggel-skydd" till... Hon dregglar som den värsta! Michael sa igår "Hon har ju garanterat ingen vätskebrist i alla fall!" och mitt svar blev "Hon lär ju få!".
Skönt med "dreggel-skydden" som skyddar kläderna, så slipper vi byta fler gånger än vi redan gör under en dag. Men eftersom att "skyddet" blir blött som havet efter ett tag (och då kyler stackars Nell) får vi byta sådana ett par hundra gånger om dagen, känns det som.

Vi är vakna! ...knappt.

Jag har börjat inse hur bortskämd jag blivit av Nellie. Från ett tag tillbaka har hon sovit hela nätterna, hon har somnat runt 22-23 tiden efter maten och sovit fram till ungefär 06-06, då hon velat ha mer mat. Efter maten då har hon somnat om och vi har inte behövt gå upp ur sängen förrän 09-10.
Men det är andra tider nu.

Det senaste har hon börjat vakna en gång på natten, inte hela världen. Och hon har vaknat runt 07-08 tiden och velat gå upp.
De två senaste nätterna har hon vaknat två gånger om natten, och ändå inte ätit fullt...av de 180 ml hon får har hon de gånger bara ätit 80 ml. Hmm...

Idag var vi uppe med tuppen, nu har vi fått gjort de flesta morgonrutinerna. Bytt blöja, tvättat henne, nya rena kläder, mat och gosat lite. Jag har satt på en tvätt och nu är det smörjningsdelen kvar. Nellie är inget fan av att ta på sig kläder, men att bli insmörjd brukar vara ännu värre. Men i vissa fall går det bra, när hon är riktigt trött brukar hon somna när jag smörjer kinder och panna.

Nu ska vi sätta fart och se vad denna dagen har att erbjuda.

Jag smälter av lycka när jag ser henne le!


Vackraste flickan med de vackraste blå!


Och jag smälter av lycka när jag ser henne le!

Tidigare inlägg
RSS 2.0