Huvudsaken är ju att skatten mår bra!
Och hur har det nu gått med graviditeten sedan sist jag skrev? Hmm, jo - det händer en hel del faktiskt...oroligheter dyker upp, men man får försöka ta allt med ro - det kunde ju varit värre, det är väl så man får se det. Huvudsaken är att vi vet att bebisen mår bra, och det tar jag för givet med all den kraft h*n har i sina ben!
I förrgår var vi inne i Göteborg och tittade på ett uppträdande, inte vilket uppträdande som helst; Hardcore Superstar spelade på Kulturkalaset. Och ja - lika grymt som vanligt!
Grymt tyckte även bebis att det var, oj vad h*n sparkar och lever omkring såfort musik är igång - likadant här hemma när vi höjer volymen på stereon - roligt!
Tyvärr klarade jag inte av att stå i folkmassan under hela uppträdandet, fram emot slutet var jag tvungen att gå åt sidan...kände hur det började snurra i huvudet och hur jag tappade fokus på allt runt omkring - och tilläggas bör att jag hade vattenflaska med mig och drack ordentligt hela tiden, så man kan inte skylla på det. Ställde mig en bit bort och efter ett tag kände jag hur benen började domna och jag såg allt i slowmotion, jag var liksom inte vid medvetande. Killen som stod bakom mig tog tag i min axel när han såg hur jag började vingla "Hur mår du?" Det tog ett tag innan jag svarade "Jag mår bra..." och återvände till Michael för att få med honom ännu längre bak. Blev genast bättre när vi kom därifrån och jag fick sätta mig ner...
Igår eftermiddag kom ytterligare ett svimanfall. Jag var på väg att svimma, trillade in i bokhyllan och välte ner massa saker...krasch, glassplitter över hela vardagsrumsgolvet. Hmm...men det gick bra med mig, och därefter mådde jag bra.
Skumma anfall jag får!
Och jag har fortfarande, vad jag vet, inte gått upp ett kg. Känns lite oroande, men barnmorskan har ju sagt åt mig att jag absolut inte behöver tänka på det - och inte ska oroa mig.
För bebisens skull är det absolut ingen fara, det är för mig det kan bli jobbigt fram emot slutet bara...men det ska jag nog klara ändå, som jag alltid tänker nu för tiden; Huvudsaken är ju att skatten mår bra!
I förrgår var vi inne i Göteborg och tittade på ett uppträdande, inte vilket uppträdande som helst; Hardcore Superstar spelade på Kulturkalaset. Och ja - lika grymt som vanligt!
Grymt tyckte även bebis att det var, oj vad h*n sparkar och lever omkring såfort musik är igång - likadant här hemma när vi höjer volymen på stereon - roligt!
Tyvärr klarade jag inte av att stå i folkmassan under hela uppträdandet, fram emot slutet var jag tvungen att gå åt sidan...kände hur det började snurra i huvudet och hur jag tappade fokus på allt runt omkring - och tilläggas bör att jag hade vattenflaska med mig och drack ordentligt hela tiden, så man kan inte skylla på det. Ställde mig en bit bort och efter ett tag kände jag hur benen började domna och jag såg allt i slowmotion, jag var liksom inte vid medvetande. Killen som stod bakom mig tog tag i min axel när han såg hur jag började vingla "Hur mår du?" Det tog ett tag innan jag svarade "Jag mår bra..." och återvände till Michael för att få med honom ännu längre bak. Blev genast bättre när vi kom därifrån och jag fick sätta mig ner...
Igår eftermiddag kom ytterligare ett svimanfall. Jag var på väg att svimma, trillade in i bokhyllan och välte ner massa saker...krasch, glassplitter över hela vardagsrumsgolvet. Hmm...men det gick bra med mig, och därefter mådde jag bra.
Skumma anfall jag får!
Och jag har fortfarande, vad jag vet, inte gått upp ett kg. Känns lite oroande, men barnmorskan har ju sagt åt mig att jag absolut inte behöver tänka på det - och inte ska oroa mig.
För bebisens skull är det absolut ingen fara, det är för mig det kan bli jobbigt fram emot slutet bara...men det ska jag nog klara ändå, som jag alltid tänker nu för tiden; Huvudsaken är ju att skatten mår bra!
Underbara unge där inne!
Nu har jag precis kommit hem från Mvc. Idag tyckte jag att det var ett givande besök, vilket jag i vanliga fall inte brukar tycka. Kanske beror det på att vi träffade en annan barnmorska idag?! Våran barnmorska har semester, så vi hade en extratid inbokad hos en annan, mest för att dem ville kolla så allt var bra och det inte skulle dröja så mellan besöken.
Vi har inte riktigt känt oss fullt nöjda med den barnmorska vi har, men jag har efter varje besök tänkt att "Jag får ge henne ett besök till, det blir kanske bättre" och nu känner jag att det gått ganska lång tid, och inte är så mycket kvar - så nu orkar jag inte krångla med att byta.
Idag pratade vi en del om bland annat de föräldrarträffar vi fått inbjudan till, lät intressant och givande - så dem måste vi försöka gå på tycker jag.
Pratade om amning och annat bra att veta också...fick en broschyr jag ska läsa under dagen.
Jag tog också upp min bestående rädsla för att jag inte går upp i vikt, hon blev lite orolig och vi vägde mig igen - och jag hade gått upp 3 hekto, illa!
Jag fick order om att äta glass varje dag, det ska tydligen vara det sämsta att äta om man vill gå ner i vikt, så det måste ju vara det bästa för att gå upp i vikt, eftersom att det innehåller både fett och massa socker. Så nu har jag tillåtelse att äta onyttigt och gott varje dag, inte alls dumt. Vilken lyx!
Jag har också köpt järntabletter idag, det är på tiden att börja med dem nu eftersom att tröttheten börjar komma smygandes tillbaka - förhoppningsvis blir det inte värre, kanske bättre.
Det bästa med besöket var när vi fick lyssna på skattens hjärtljud - ååh, underbara unge där inne!
Vi har inte riktigt känt oss fullt nöjda med den barnmorska vi har, men jag har efter varje besök tänkt att "Jag får ge henne ett besök till, det blir kanske bättre" och nu känner jag att det gått ganska lång tid, och inte är så mycket kvar - så nu orkar jag inte krångla med att byta.
Idag pratade vi en del om bland annat de föräldrarträffar vi fått inbjudan till, lät intressant och givande - så dem måste vi försöka gå på tycker jag.
Pratade om amning och annat bra att veta också...fick en broschyr jag ska läsa under dagen.
Jag tog också upp min bestående rädsla för att jag inte går upp i vikt, hon blev lite orolig och vi vägde mig igen - och jag hade gått upp 3 hekto, illa!
Jag fick order om att äta glass varje dag, det ska tydligen vara det sämsta att äta om man vill gå ner i vikt, så det måste ju vara det bästa för att gå upp i vikt, eftersom att det innehåller både fett och massa socker. Så nu har jag tillåtelse att äta onyttigt och gott varje dag, inte alls dumt. Vilken lyx!
Jag har också köpt järntabletter idag, det är på tiden att börja med dem nu eftersom att tröttheten börjar komma smygandes tillbaka - förhoppningsvis blir det inte värre, kanske bättre.
Det bästa med besöket var när vi fick lyssna på skattens hjärtljud - ååh, underbara unge där inne!
Älskade lilla barn, jag längtar efter dig!
Mamma, pappa, barn...
Efter besöket hos farmor igår var vi på möte på Familjerätten, Michael & jag, angående faderskap för bebisen. Var en del papper att skriva under, för både mig och Michael.
Och när Michael skulle intyga att han var pappa till barnet fick han som höll i mötet dessutom hämta ytterligare två kollegor som skulle bevittna påskriften och även dem skriva under...
Jag hade i tanken att vi också skulle prata om gemensamvårdnad, eftersom att om Michael inte ber om det eller skriver under så blir jag ensam vårdnadshavare på grund av att vi inte är gifta. Michael själv tyckte kanske att det där med vårdnad inte var någonting speciellt och förstod för ett tag sedan inte riktigt varför det inte räckte med att det bara var jag, men jag tror att han förstod lite mer igår. Och jag tror att det är bra med gemensam vårdnad från start, för att slippa fightas om det om någonting skulle hända i framtiden...
Så nu är vi mamma och pappa på papper, och båda är vårdnadshavare till våran lilla skatt. Det är nog bra, tror jag.
Och när Michael skulle intyga att han var pappa till barnet fick han som höll i mötet dessutom hämta ytterligare två kollegor som skulle bevittna påskriften och även dem skriva under...
Jag hade i tanken att vi också skulle prata om gemensamvårdnad, eftersom att om Michael inte ber om det eller skriver under så blir jag ensam vårdnadshavare på grund av att vi inte är gifta. Michael själv tyckte kanske att det där med vårdnad inte var någonting speciellt och förstod för ett tag sedan inte riktigt varför det inte räckte med att det bara var jag, men jag tror att han förstod lite mer igår. Och jag tror att det är bra med gemensam vårdnad från start, för att slippa fightas om det om någonting skulle hända i framtiden...
Så nu är vi mamma och pappa på papper, och båda är vårdnadshavare till våran lilla skatt. Det är nog bra, tror jag.
Graviditetskalender
Liberos graviditetskalender;
Såhär ser din graviditet ut:
Barnet blev till omkring: 2010-03-04
Du är i vecka: 22
Du är i månad: 5
Antal graviditetsveckor och dagar: 21 veckor och 6 dagar
Antal dagar kvar till förlossningen: 127
Jag längtar efter dig, min lilla skrutt! ♥
Bebis sparkar, mamman "ögon"-shoppar
Bebis sparkar och har sig i magen och jag sitter och tittar på saker till henne/honom.
Man hittar så otroligt mycket sött, som man känner att man bara måste ha!
"If i don´t sleep, nobody sleeps" 89 :-
(Nappen finns även i svart) 79 :-
79 :-
Säljes på http://www.babyroom.se
Man hittar så otroligt mycket sött, som man känner att man bara måste ha!
"If i don´t sleep, nobody sleeps" 89 :-
(Nappen finns även i svart) 79 :-
79 :-
Säljes på http://www.babyroom.se
Undrar vad Michael tycker om detta
Undrar vad Michael säger när han kommer hem från jobbet ikväll och ser att jag har tagit ner Frölunda almanackan från väggen?
Men förhoppningsvis blir det inget större gräl över det, eftersom att jag har satt upp någonting som jag hoppas numera betyder mer för honom!
(Ursäkta, jag vet att bilderna blev ganska dåliga)
Men förhoppningsvis blir det inget större gräl över det, eftersom att jag har satt upp någonting som jag hoppas numera betyder mer för honom!
(Ursäkta, jag vet att bilderna blev ganska dåliga)
Gårdagens besök på Mvc
Morgonen igår började på Mvc. Pratade lite, var egentligen ett ganska onödigt besök - men det var mest för att barnmorskan ville hinna träffa oss innan hon gick på semester för att stämma av hur allt är med oss.
Och eftersom att hon inte hade så mycket att gå igenom med oss, bortsett från överlämnandet av graviditetsintyget jag ska skicka till försäkringskassan, så hade ju jag all tid i världen att ställa mina frågor och få svar på funderingar.
För det första var jag tvungen att få hjälp med min allergi - jag var lite rädd att jag skulle behöva gå hela sommaren och vara allergisk, svullna röda kliande ögon, behöva sitta inne när solen skiner för att jag inte står ut utomhus...detta eftersom att jag inte riktigt fått veta vad jag kan ta för allergitabletter.
Jag har pratat med sjukvårdsupplysningen ett flertal gånger om detta, då det varit riktigt jobbigt, och jag har läst på internet och på förpackningar av diverse tabletter - men inte hittat någon hjälp...eller rättare sagt, mest fått höra/läsa att det är svårt att hitta någonting som rekomenderas.
Igår sa min barnmorska i alla fall att jag kunde äta Clarityn. Sjukvårdsupplysningen har sagt till mig att absolut inte ta dessa, och på förpackningen och på Fass.se kan man läsa "Om du är gravid rekommenderas inte intag av Clarityn." Jag ifrågasatte detta, alltså att hon rekomenderade mig att ta Clarityn vid behov, eftersom att det lät konstigt, men jag hoppas att min barnmorska vet vad hon pratar om...
Jag fick också tid att kontrollera min vikt, eftersom att jag har fått för mig att jag inte gå upp i vikt...och detta stämde. Jag har inte gått upp ett enda kilo sedan sist jag vägde mig hos henne, vilket var precis i början, första besöket tror jag.
Jag blev orolig, men hon försäkrade mig om att det inte är någon fara alls. Tydligen rekomenderas en gravid kvinna att gå upp mellan 2-12 kilo. Hon menade alltså att det inte är farligt, eller helt onormalt, om jag inte går upp mer än 2-3 kilo under hela graviditeten.
Att jag dessutom är liten i kroppen, smal, så tyckte hon i och för sig att jag borde försöka gå upp lite till. Mest för min egen skull, för att det skulle finnas lite mer, men för barnets skull sa hon att det inte var någon fara.
Och eftersom att hon inte hade så mycket att gå igenom med oss, bortsett från överlämnandet av graviditetsintyget jag ska skicka till försäkringskassan, så hade ju jag all tid i världen att ställa mina frågor och få svar på funderingar.
För det första var jag tvungen att få hjälp med min allergi - jag var lite rädd att jag skulle behöva gå hela sommaren och vara allergisk, svullna röda kliande ögon, behöva sitta inne när solen skiner för att jag inte står ut utomhus...detta eftersom att jag inte riktigt fått veta vad jag kan ta för allergitabletter.
Jag har pratat med sjukvårdsupplysningen ett flertal gånger om detta, då det varit riktigt jobbigt, och jag har läst på internet och på förpackningar av diverse tabletter - men inte hittat någon hjälp...eller rättare sagt, mest fått höra/läsa att det är svårt att hitta någonting som rekomenderas.
Igår sa min barnmorska i alla fall att jag kunde äta Clarityn. Sjukvårdsupplysningen har sagt till mig att absolut inte ta dessa, och på förpackningen och på Fass.se kan man läsa "Om du är gravid rekommenderas inte intag av Clarityn." Jag ifrågasatte detta, alltså att hon rekomenderade mig att ta Clarityn vid behov, eftersom att det lät konstigt, men jag hoppas att min barnmorska vet vad hon pratar om...
Jag fick också tid att kontrollera min vikt, eftersom att jag har fått för mig att jag inte gå upp i vikt...och detta stämde. Jag har inte gått upp ett enda kilo sedan sist jag vägde mig hos henne, vilket var precis i början, första besöket tror jag.
Jag blev orolig, men hon försäkrade mig om att det inte är någon fara alls. Tydligen rekomenderas en gravid kvinna att gå upp mellan 2-12 kilo. Hon menade alltså att det inte är farligt, eller helt onormalt, om jag inte går upp mer än 2-3 kilo under hela graviditeten.
Att jag dessutom är liten i kroppen, smal, så tyckte hon i och för sig att jag borde försöka gå upp lite till. Mest för min egen skull, för att det skulle finnas lite mer, men för barnets skull sa hon att det inte var någon fara.
Det spelar ingen roll, för jag älskar dig!
De senaste dagarna har jag börjar fundera på min lilla skatt, som jag varit så säker på är en liten Nellie. Men frågan är nu om det verkligen är så? Det känns inte som någon lugn stillsam liten tjej, snarare som en fotbollsspelare jag bär på...
Spark, spark, spark!
Men det spelar ingen roll, absolut inte, för kärleken består!
Och jag tänker inte använda mig av klyschan och säga att "Huvudsaken är att han/hon är frisk" för det spelar heller ingen roll - kärleken består även då! Givetvis hoppas man att bebis är frisk och mår bra när h*n kommer, men det låter så tragiskt på något vis tycker jag när man uttrycker sig på det viset "Bara barnet är friskt, det är huvudsaken", och visst underlättar det, men h*n är lika välkommen oavsett och kommer bli bortskämd med kärlek no matter what!
Spark, spark, spark!
Men det spelar ingen roll, absolut inte, för kärleken består!
Och jag tänker inte använda mig av klyschan och säga att "Huvudsaken är att han/hon är frisk" för det spelar heller ingen roll - kärleken består även då! Givetvis hoppas man att bebis är frisk och mår bra när h*n kommer, men det låter så tragiskt på något vis tycker jag när man uttrycker sig på det viset "Bara barnet är friskt, det är huvudsaken", och visst underlättar det, men h*n är lika välkommen oavsett och kommer bli bortskämd med kärlek no matter what!
Till min lilla skatt
Jag har älskat dig varje dag sedan jag fick veta att du finns inom mig, jag kommer älska dig i ytterligare 142 dagar utan att veta vem du är.
När du är här ska jag älska dig i alla dagar, i resten av mitt liv!
När du är här ska jag älska dig i alla dagar, i resten av mitt liv!
Du är älskad, lilla boll.
Jag älskar dig!
♥
Tänkte dela med mig av det vackraste jag sett
Ultraljud
12/5
Graviditetsvecka 12
Ultraljud
22/6
Graviditetsvecka 18
