You don't know what you got 'til you're missing it a lot
Jag tror att vi alla är bortskämda, den ena mer än den andra. Man tar saker och människor omkring sig förgivet, det är så det är och så tror man att det ska förbli - och livet är perfekt och jorden en vacker plats.
Men vad händer när allt mörknar, när allt försvinner?
Jag tänker sluta leva med säkerhet på att alltid ha vissa saker eller människor i mitt liv. Det är när man tar saker/folk för givet som det gör som ondast att mista det...
Med detta menar jag dock inte att man ska gå omkring och vara rädd och orolig varje dag för att förlora någonting/någon, för det är ju sjukligt - men man kanske ska ta till vara på vissa stunder lite mer och njuta av de kramar man får och vara rädda om varandra!
Men vad händer när allt mörknar, när allt försvinner?
Jag tänker sluta leva med säkerhet på att alltid ha vissa saker eller människor i mitt liv. Det är när man tar saker/folk för givet som det gör som ondast att mista det...
Med detta menar jag dock inte att man ska gå omkring och vara rädd och orolig varje dag för att förlora någonting/någon, för det är ju sjukligt - men man kanske ska ta till vara på vissa stunder lite mer och njuta av de kramar man får och vara rädda om varandra!
Kommentarer
Trackback
